Svenskarnas inställning till återvinning

Svenska hushåll är bra på att återvinna. Men vad driver oss, och vad kan få oss att återvinna ännu mer? Det har vi tagit reda på. Här är sex huvudinsikter från undersökningen.

Ladda ner Svenskarnas inställning till återvinning (PDF, nytt fönster)PDF

Oro för miljön återspeglas inte i återvinningsgraden

Resultaten visar att oron för människans miljöpåverkan är utbredd, och att återvinning används av många som en strategi för att dämpa oron i vardagen. Samtidigt tycks graden av miljöoro ha liten påverkan på hur mycket man faktiskt återvinner – även de som inte är särskilt oroliga återvinner i stor utsträckning.

Det indikerar att ökad kunskap kring miljöpåverkan, eller ”skrämseltaktik” som bygger på drastiska miljöargument, inte nödvändigtvis ökar återvinningsgraden.

Återvinning präglas av positiva känslor

Trots att det finns trösklar i vardagen som kan göra det krångligt att återvinna, så präglas upplevelsen ändå av optimism. Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet.

De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. Tillsammans med andra drar de sitt strå till stacken och gör en miljö- och samhällsinsats.

Desstom finns ett stort förtroende för att insamlingssystemet fungerar - och 8 av 10 är nöjda eller mycket nöjda med insamlingssystemet som helhet (Återvinningsbarometer 2017).

Inget tydligt samband mellan avstånd till återvinningsstationen och återvinningsgrad

Det finns ingen markant skillnad i återvinningsgrad mellan de som har nära till sin återvinningsstation och de vars närmaste återvinningsstation ligger längre från hemmet.

Istället får aspekter som rör situationen på återvinningsstationerna – framför allt när det gäller upplevd trygghet – större utslag i återvinningsgraden. Det tycks alltså vara viktigare att återvinningsplatsen är trygg och ren än att den ligger nära.

Fler och närmare återvinningsstationer behöver därmed inte öka benägenheten att återvinna, men kan däremot minska belastningen på befintliga stationer så att de upplevs mindre stökiga och/eller överfulla.

Förenklad sortering i köket viktigast för att driva ökad återvinning

Oavsett återvinningsprofil och återvinningsfrekvens så är det primärt praktiska barriärer som gör att man inte återvinner i högre grad. Framför allt är det bättre och smidigare lösningar i hemmet, till exempel i köket eller förrådet, som efterfrågas.

Det kan exempelvis vara ett extra kärl som är lätt att tömma när man utför vardagssysslor som att gå ut med hunden. Utrymmesbrist och dålig lukt är tydliga trösklar, liksom osäkerhet kring hur olika typer av förpackningar ska sorteras.

Viktigt att visa hur återvinning gör skillnad

Det finns stark enighet om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, men få har klart för sig hur stor miljöinsatsen faktiskt är. En ökad tydlighet kring individens bidrag - och hur stor påverkan det har - skulle kunna öka motivationen att återvinna och göra processen både roligare och mer meningsfull.

Barn påverkar sina föräldrar - och etablerar tidigt en egen rutin

Iniativ riktade mot skolor och förskolor kan vara ett effektivt sätt att etablera beteendet och göra det till en naturlig del av vardagen. Många har egen erfarenhet av att själva ha börjat återvinna efter att ha blivit övertygade av sina barn.

Hos den yngre målgruppen som återvinner är det tydligt att beteendet har blivit en självklar vardagsrutin, snarare än något som man reflekterar över som en viktig miljöinsats (även om man är medveten om miljövinsterna).