2013-10-16

Vad kan 2 800 kilo källsorterad plast berätta?

I forskningsrapporten ”Återvinning av plast från hushållsavfall” presenteras fakta i debatten om olika insamlingssystem. En engagerad kommunikation med hushållen om återvinning är en avgörande faktor. Gävle samlade in nästan dubbelt så mycket plastförpackningar 2012 per invånare (9,3 kg) jämfört med riksgenomsnittet (4,9 kg). Kommunikation med medborgarna har haft stor betydelse för resultatet.

Att materialåtervinning gör nytta är oomtvistat. Plastförpackningar kan bli till nytt material många gånger. Och hushållen vill bidra. För många vet att även en tom plastförpackning är full av framtidsutsikter. Men ändå når Sverige inte de nationella målen för återvinning av plastförpackningar. Alltför få lämnas till återvinning. Vad beror det på? På insamlingssystemet eller på för lite information?

För Gävle, Göteborg, Lund, Lycksele och Söderköping har vi nu svaret. Under tre års tid har ett forskningsprojekt arbetat med att ta fram ett faktabaserat underlag kring vilket system som kan öka insamling av förpackningar av plast. Men också vilket som ger bäst kvalitet och sambandet mellan insamlingen och informationsarbetet.

Nästan alla svenskar källsorterar. 30 procent av alla hushåll kan lämna sina förpackningar och tidningar i, eller nära, sin bostad. Där, och på närmare 6 000 återvinningssta­tioner runt om i landet bidrar svenska hushåll till att deras förpackningar minskar åtgången på olja som används vid plasttillverkning. På uppdrag åt de producenter som säljer de förpackade varorna erbjuder Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) ett insamlingssystem och ger förpackningarna ett nytt liv. Det är producenterna – inte kommunen – som ansvarar för återvinningen. Det kallas producentansvar.

I den nyligen presenterade forskningsrapporten ”Återvinning av plast från hushållsavfall” presenteras fakta i debatten om olika insamlingssystem. Men framför allt slås fast att en engagerad kommunikation med hushållen om återvinning är en avgörande faktor. Gävle samlade in nästan dubbelt så mycket plastförpackningar 2012 per invånare (9,3 kg) jämfört med riksgenomsnittet (4,9 kg). Rapporten visar att deras kommunikation med medborgarna har haft stor betydelse för resultatet.

Vi ställer oss bakom avfallsutredarens alternativförslag som utgör regeringens underlag inför en planerad avfallsproposition. Vi har i vårt remissvar gjort åtagande om utbyggd insamling nära fastigheterna liksom att ta över informationen. Rapporten från Plastkretsens stiftelse för forskning ger mycket värdefull kunskap och kommer utgöra en viktig del i vårt beslutsunderlag, säger Kent Carlsson, vd vid FTI.

Forskningsprojektet är initierat och finansierat av Plastkretsens stiftelse för forskning och har utförts i samarbete mellan Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och forskargruppen Avfallsteknik vid Luleå Tekniska Universitet (LTU).

Det är ett omfattande arbete som forskarna har lagt ner med många timmars sorteringsarbete, säger Lena Lundberg ordförande i Plastkretsens stiftelse för forsning. Plast är ett lätt material så det blir stora volymer. Vi vill verkligen även tacka de kommuner där plockanalyserna ägde rum som har bidragit med ovärderlig kunskap och hjälp till projektet.

Plastkretsen är delägare i FTI och ansvarar genom FTI för landets insamling och återvinning av förpackningar. Dess stiftelse för forskning har som ändamål att stödja vetenskaplig forskning avseende återvinning av plastförpackningsmaterial och andra plastprodukter. Stiftelsen ger anslag till såväl planering av forskningsobjekt som genomförande av planlagda forsknings- och utbildningsprojekt.

För innehållet i rapporten svarar tekn. dr Lisa Dahlén, LTU, utvecklingsingenjör Sanita Vukicevic, NSR och kommunikatör Martina Tapper, NSR.

Metoden som använts är så kallade plockanalyser som innebär att man sorterar avfall från ett aktuellt område i olika kategorier. Sammansättningen beräknas sedan för det sorterade materialet. I de fem kommunerna togs totalt 33 sådana prov av material från kärl avsedda för källsorterade plastförpackningar. Proven vägde i genomsnitt 85 kg/prov. Den totala mängden undersökt material var 2 800 kg.

Kunskap om sammansättningen på den källsorterade plasten ligger till grund för forskarnas utvärdering av de olika insamlingssystemen. Genomsnittet för alla prov visar att 72 procent av vikten var helt rätt sorterat av hushållen. Men analysen visar också att övriga material, det till säga sådant som varken var plast, tidningar eller andra förpackningar, utgjorde i genomsnitt fem viktprocent. I denna grupp fann de bland annat skor, stövlar, kläder, blöjor, väskor, vaxdukar. Det förekom även kattsand, porslin, dambindor, tvål, schampo, hudkrämer och diverse kosmetika, mattor, restavfallspåsar, paraply, stearin, glasfat från mikrovågsugn, metallspjälor.

En sko skulle kanske med mycket god vilja kunna sägas förpacka fötter, men den räknas verkligen inte till den typ som vi kan återvinna. När annat material än förpackningar och tidningar läggs i våra behållare så förstör och fördyras hela återvinningen, poängterar Kent Carlsson.